Alla hjärtans dag

Vi ligger fortfarande efter i bloggandet men nu kommer äntligen ett nytt om vad vi hade för oss på alla hjärtans dag.

Eftersom jag jobbar kvällstid kan vi inte delta på frallaträffarna i Vitabergsparken. Det är verkligen en syn för ögat när flera frallor ses på en gång så det är tråkigt att inte kunna gå, därför blev vi intresserade när vi hörde att ett gäng frallor ses i Rålamhovsparken på söndagar. Så på alla hjärtans dag bestämde vi oss för att åka och kolla läget. Vi väntande och väntade, gick några varv runt Boulebaren när Kerstin med matte Fia dök upp. Kerstin och Alice fick leka lösa vid scenen (tror jag det var) som ligger bakom en vall men Kerstin tyckte det verkade roligare på andra sidan vallen. Istället tog vi en promenad längs med vattnet bort till stadshuset. Tillsammans ser de nästan ut som systrar, inte till utseendet, men det verkar som att Alice apar efter vad Kerstin gör. Hoppar Kerstin upp på en snövall och kollar vilka som går på isen hoppar Alice upp jämte och tittar lite för att Kerstin gör det (tror vi...). Det är inte enkelt att fånga sötnosarna på bild tillsammans, nedan är det bästa resultatet vi kom med hem.

Brunch på Drottningholm

I lördags var det dags för Alice att lära känna den underbara vovven som är en av anledningarna till att vi skaffade Alice. Jag har så länge jag kan minnas velat ha hund men Sebastian var inte lika säker på om vi skulle ha hund innan vi hade Kiera boende hos oss i en månad. Kiera är en blandning mellan flat coated retriever och irländsk setter, så hon är betydligt större än Alice. Det var från Kiera vi utgick när vi skulle välja ras och vi visste då att vi ville ha en mindre hund men den skulle vara lika roande och trevlig som Kiera.

När Kiera bodde här gick vi många och långa promenader längst med vattnet, fikade på bryggan och Kiera doppade sig gärna i vattnet. De dagarna längtar jag till nu i vintern, vintern är vacker och underbar men när solen skiner och det glittrar i vattnet är magiskt och underbart. Har letat fram två fina bilder från september!



Kiera tillhör en syssling till mig så vi var där i lördags för att äta brunch och låta hundarna lära känna varandra. De sprang runt ute i snön och jagade varandra. Kiera var nog lite missnöjd att Alice inte sprang ut i den djupa snön för att jaga efter henne, kanske nästa vinter. Inne hittade Alice Kieras leksaker men de fick hon inte ha kvar så länge, Kiera tog snabbt tillbaka leksaken och la den i sin säng igen. Alice var dock snabbt där och hämtade den igen! När vi skulle åka hem ville inte Alice följa med utan sprang åt andra hållet när Sebastian försökte locka henne till bilen, efter lite jagande fick han tag på rymlingen. Alice somnade som en stock när vi kom hem. Vi får åka tillbaka snart så Kiera får visa oss parken för jag har hört mycket gott om den av andra hundägare i rastgården.

Dålig uppdatering

Vi har varit dåliga på att uppdatera bloggen det senaste. Det har varit mycket med att börja jobba igen och samtidigt ha en viktig deadline på uppsatsen. Alice har lek en del med Frank tills han fick ont i bakbenet och behövde vila från vilden Alice. De verkar ha så roligt tillsammans och Frank har minsann börjat ge tillbaka när Alice tacklar honom! För Sebastians del har allt lekande lett till att Alice är helt slut på kvällarna och de ligger mest i soffan tills jag kommer hem från jobbet.

Jag har haft ont i axeln men vi ska börja med massage för att knyta upp att knutar i axlar och nacke så jag slipper vara konstant spänd. Trots värk har det gått bra att jobba fram tills igår. Jag lyckades ännu en gång trilla av bänken i omklädningsrummet när jag skulle ha något högt upp i skåpet. Denna gången är det höger fot som lider och det var bara att försöka ta sig till närakuten för att få det omlagt. Så nu hoppar jag på kryckor och hoppas att värken ska avta så vi slipper gå tillbaka för mer undersökning!

Tur i oturen får jag lite extra tid för att arbeta med uppsatsen som ska lämnas in på måndag morgon och då har jag nog lite tid för pauser då jag kan uppdatera bloggen. Det kommer fler inlägg under dagen. Nu ska jag försöka ge mig ut med Alice som tycker kryckorna är så spännande, nu har hon i alla fall slutat attackera dem och försöka ta dem från mig. Det får bli en kort kissrunda och jag håller tummarna att hon inte rycker till så jag trillar.

Frallan Frank

Igår när vi var en sväng i rastgården träffade vi frallan Frank. Vi hade ingen aning att det fanns en fralla så nära oss så det var roliga nyheter! Han är bara 3 månader äldre än Alice och de verkar ha ganska roligt tillsammans. Alice är ju dock ganska tuff och bestämd så när Frank hittade en pinne han ville ha så sprang Alice efter och tacklade stackars Frank så han tappade pinnen. Pinnen tog Alice själv och sprang iväg med. När Frank blev lite för närgången började Alice äntligen säga ifrån och nafsade Frank i kinderna. Det är tur att Frank är snabbare än Alice så han kan springa iväg när hon blir för jobbig. Busfröna lyckades även välta omkull en liten pojke som gallskrek i skräck för de ivriga valparna som försökte klättra upp innan vi kom till undsättning.

Det blir nog mycket bus med Frank framöver!

Alice på jobbet

Denna veckan så har Alice fått vara med på mitt jobb på eftermiddagarna. Sara kommer förbi runt halv fyra och lämnar av henne och fortsätter sen till sitt jobb. Hon är verkligen en hit och alla tycker om henne. Alice har skött sig exemplariskt faktiskt, hon är oftast trött när hon kommer och lägger sig och sover mest. När hon väl vaknar så tuggar hon på sitt ben eller på grus som hon lyckas hitta stup i kvarten. Hon sitter ganska nära dörren så alla som kommer går en liten omväg in för att hälsa på den söta hunden.

Nya rutiner

I måndags var det dags för mig att börja jobba igen. Det innebär nya rutiner för familjen. Jag jobbar kväll och pluggar dagtid tills allt skolarbete är klar och jag på allvar kan börja söka jobb inom mitt område. Dagtid är det jag och Alice, vi brukar ta skön promenad mitt på dagen och runt 3 åker vi in till stan för att Alice ska lämnas hos Sebastian och jag åker vidare till mitt jobb. Det blir runt 3 timmar som Alice spenderar på kontoret. Detta leder ju till att Sebastian får mer egen tid med Alice och de verkar ha det ganska mysigt när jag är på jobbet. Det gör även hemvägen lite roligare för mig när de kommer och möter upp halvvägs från tunnelbanan och det går lättare att ta sig hem trots värk i kroppen.

Jag hoppas verkligen att värken i kroppen ska gå över snart, vore skönt att känna sig som 26 igen och inte 90 år. Sebastian liknade mig vid en zombie i morse när jag långsamt tog mig mot toaletten... En promenad nu får nog igång alla lederna igen :)